Under gårdagens rundtur på matcharena Stade Josy Barthel i Luxemburg, passade IFK Göteborgs SLO Anders Almgren på att ta ett antal bilder. Efter överenskommelse publiceras de nu på Guld Alex-bloggen.

Bilderna visar i tur och ordning: Arena, blåvit träning onsdag kväll, insläpp- och sektion för blåvita supportrar. 

 

Samtliga Bilder är tagna av Anders Almgren.

Kjetil ”Bestefar” Waehler, uppmärksammad och stolt målskytt, här efter en kämpego hemmamatch mot Åtvidabergs FF, september 2013. Men det var då det… Foto: Fredrik Aremyr

Det är inte lätt att leverera en text om silly-season så här nära säsongs-premiär och tuff bortamatch mot Gnaget. Inte nu när det åter ska börja. Allvaret! Aningens udda och i de flestas blickfång just nu, är en pågående händelse, del av IFK Göteborgs silly-period 2014. En mer aktiv värvningsperiod än på mycket mycket länge ska tilläggas. Det vet vi nu. Men inför årets försäsong och stora värvningsfönsters öppnande… vem hade kunnat föreställa sig ett scenario likt det vi precis fått uppleva?

Som det skulle gnällas sen. Redan innan fönstrets öppnande, innan det nya året ens hinner ta fart, hörs rop och spridda skall om att det behövs förstärkningar. Visst, Blåvitts trupp 2013 blir hastigt och (mindre) lustigt av med tongivande personer som Hannes Stiller och Pontus Farnerud. Mikael Dyrestam går i samma veva helt upp i rök. Lämnar gör även Logi Valgardsson. Vid en första anblick synnerligen logiska skilsmässor för en klubb med ambitioner på att vara med i toppen nästkommande år. Dessutom klara för ett Europa-spel med måstestämpel – På alla sätt bättre än den nyligen genomlidna Trencin-fadäsen. Men supportrars känslospröt är som alltid rejält långa och ytterst känsliga. Att släppa två offensiva- och två defensiva spelare samtidigt, mer eller mindre frivilligt, det ger genast ett starkt utslag på många blåvita antenner.

När årets första ”fönster” väl öppnar händer precis ingenting. Då har förvisso Martin Smedberg Dalence anslutit, men den historien är vid tillfället redan välkänd. En enkelresa från Peking (den svenska varianten) är redan avverkad innan årets julklappar delas ut till alla barn. Huvudpersonen själv är tidigt och besöker hemstaden. Han stampar rastlöst med båda fötterna, men sen står han ändå där till slut och ler mitt i Isladan. Det är fortfarande 2013.

Den stora smällen ska komma, men först efter årsskiftet. Nog för att snacket om ett intresse från långväga klubbar nått Göteborg, det redan tidigare under året… men när väl det riktiga Peking, långt borta i öster börjar leverera texmassa i form av kinesiska tecken, då gungar allt på Kamratgården. Ja, i hela stan. En kvickt hopsatt intervju för supporterklubben Änglarna blir från eget håll ett sista tack och hej. Sen är det tyst. Otäckt tyst och stilla. IFK Göteborgs stora stjärna Tobias Hysén är borta. Kanske för alltid. Slaget i ansiktet är stenhårt. Alla blåvita tappar andan, sväljer och blundar. Hur i hela friden ska det här gå? Ingen vet. Ingen vågar ens fullfölja tanken, inte längre än till ett tyst ”lycka till” (ett och annat skrik ska också höras, då främst om svek)…

Tobbe själv har svårt att släppa taget. Han talar om Blåvitts försäsong och kommande cupspel som om ingenting har hänt. Men åker gör han. Heliga nummer sju är plötsligt bara en bland alla oss andra. En blåvit supporter i exil.

Silly-season 2014 är igång på allvar.Vem ersätter Hysén, kontra – ingen kan ersätta Hysén, ska komma att dominera näst intill hela försäsongen. Läger i Turkiet och Spanien, spel i Svenska Cupen och därtill en bedrövlig insats i Växjö Ishall. Det ska nu mot alla odds visa sig komma in spelare, men det ska dröja. I många supportrars tycke och smak, på tok för länge för att kunna upplevas som tryggt och bekvämt. Mikael Dyrestam prövar dubbla klubbar i engelska Championship, ingenting leder till utdelning. Ragnar Sigurdsson byter Danmark mot Ryssland, vilket betyder gott klirr i den blåvita kassan. Dyrestam upplevs av England som för dyr. Något som ser till att bidra exakt noll till blåvitts kassa. Tunt i backlinjen är det också. Till slut ska dessutom Jonathan Azulay lånas ut till Östersund, Erik Lund gå till Varberg och nu för ett par dagar sen… Vår norske storkrigare Kjetil Waehler tok-chokar alla då han helt oanmält sätter sikte på hemland och spel i Drammens Strömsgodset. Anledningen till det stavas Gustav Svensson.

Då två offensiva spelare – en för lagets mittfält – en för ökad spets i anfallet köps in av IFK Göteborg, ytterst roddat av avgående sportchef Håkan Mild, då tystnar all kritik och gnäll. Helsingborgs eminente dribbler May Mahlangu och Sogndals Malick Mané ansluter båda inom en intensiv tvåveckors-period. Förvisso ska det handla om en skadad mittfältare, men en skadad spelare av rang. Rehab dras igång på stört. Mané prövas samtidigt i match-situation. I en första U21-match mot Falkenberg körs det för fullt. Sen blir det vidare spel i cup-kvarten mot Sirius, liksom i veckans U21-möte mot Halmstad.

När allt det här pågår ligger en önske-värvning och gnager i bakgrunden. Guld-spelaren från 2007, den store dirigenten på Blåvitts defensiva mittfält, den nära kollegan med årets kapten Mattias Bjärsmyr… en av de riktiga favoriterna på KG… Ur kaos kommer ordning sägs det. Så även den här gången och det minst sagt bokstavligt. Från en liga i ett land helt upp och ned kommer Gustav Svensson. Egen presentation på Ullevi inför 5000 blåvita supportrar. Jublet är årets i särklass största. Med all rätt. Men genast kommer ett efterspel som ska visa sig få konsekvens direkt. Dels ett minutiöst pappers-arbete med en Ukrainsk klubb i ilska, och så en planerad plats på plan… Platsen bredvid polarn Bjärs. Platsen som hålls av lagets Bestefar. Just det där ska visa sig kosta. Och i samma veva försvinner en annan person. En av de största i IFK Göteborgs historia.

Sportchef Håkan Mild lämnar efter sju långa år sitt livs uppdrag. Ex-blåvite Mats Gren presenteras som ersättare. Samma kväll skickar norska Strömsgodset en förfrågan till IFK Göteborg. Klubben vill med kort varsel skriva kontrakt med mittback Kjetil Waehler. En back-kris spelar in, liksom Waehlers önskan om att få spela vidare, den lilla tid som är kvar… förståeligt, men besvikelsen hos blåvita supportrar är enorm. Det finns flera anledningar till det.

Ingen normalt funtad och fotbollskunnig person missunnar en 38-årig spelare att trygga sina sista år på elittopp-nivå. Att en spelare i samma veva ser en chans att få flytta hem med familjen, inte heller det är något att höja rösten mot. Men att en klubb som inte är beredd att betala några egentliga pengar, i ett läge där kris på rådande position råder, med bara några dagar kvar innan vårens transfer-fönster slår igen… att i det läget kräva att spelaren i fråga ska ansluta på momangen och samtidigt öppet visa noll hänsyn till rådande situation för IFK Göteborgs premiärmatch av Allsvenskan. Det landar inte gott hos någon.

Reaktionen låter inte heller vänta på sig: Rop på stängda dörrar utåt, fullföljande av kontrakt och stenhård konsekvent linje året ut uttrycks både vitt och brett. Framför allt idag. Norsk media gör under förmiddagen klart att Kjetil Waehler lämnar IFK Göteborg. Att sen ”Kjetil-gate” hamnar mitt i blickfånget av stormatchen mot antagonisten i norr… här ännu ett irritationsobjekt. Men än är inte sista ordet sagt i det här Sned-ärendet med stort S.

Alltså, sämre timing får man fan leta efter!

Det om detta. Silly-season våren 2014 är över. Nästan i alla fall. Midnatt mellan måndag och tisdag stänger det på riktigt. Lämnar Bestefar? Kommer det in någon ersättare, eller kliver unge talangfulla Patrick Dyrestam upp i stället?

Oops, det var så sant. Broder Mikael hamnade också i Norge. Ålesund närmare bestämt. Ja.

Förresten, vem håller idag med om det där som efter nyår basuneras ut på auto-repeat – Blåvitt Måste Värva?

Tänkte väl det.

 

 

 

Ett summa sumarium av dagen – med match, bokrelease och Änglafest: Blåvitt är stort – supporterkulturen magnifik! Vi har det jävligt bra!

Samtliga foton är tagna av Andreas Hermansson @herman1904

Dont pill or we kill!

 

 

 

En första bild på nyförvärvet från norska Sogndal. Malick Mane kör en första övning tillsammans med bland andra IFK Göteborgs Jonathan Azulay och Patrick Dyrestam. Malick kom till sin nya klubb igår. Idag är han alltså med på Hjällbovallen för att genomföra ett första träningspass på gräs. Bara att hälsa MM välkommen och önska lycka till. Foto: Andreas Hermansson. På Twitter @herman1904 

 

 

Det går i kväll ut ett pressmeddelande om att IFK Göteborgs försvarare David Gutierrez Arvidsson skrivit på för Utsiktens BK. Kontraktet sträcker sig säsongen ut. 

Läs hela pressmeddelandet här 

Ännu har inget officiellt utlåtande från IFK Göteborg publicerats, men då David varit i klubben länge och jag följt honom i många år, framför allt i U-17 och U-19, är det en självklarhet att omgående ta tillfället i akt och tacka för den här tiden.

Lycka till i din nya klubb David!

 

 

 

Det ska bli några dricka-pauser i det fina vädret på Härlanda Park. Blåvitts nyaste spelare May Mahlangu är så sakteliga på väg att installera sig. Foto: Guld Alex

Det tog sin tid, men till slut kom han då, Helsingsborgs lirare May Mahlangu. Efter obligatorisk läkarkontroll med efterföljande presskonferens på Kamratgården, har klivet ut på planen nu tagits, om än i sakta gemak. Enskilda övningar, rehabilitering, några första gräs-pass… Det går säkert att namnge rådande läge på fler sätt än så, men det spelar mindre roll då faktum ändå är att han är med. På plats. Med gänget. Som spelare i IFK Göteborg.

Alla har vi minnen av den Syd-afrikanske liraren på mitten. Iklädd Helsingborgs röda dress, placerad på motståndarlistan över spelare som fullt ut dominerar sin yta på plan. Mahlangu har (de gånger han väl varit med i match mot Blåvitt) alltid varit ett hot och det helt på egen hand. Förmågan att ta sig fram i djupled, snabb som attan. Pigg på att ta skott, pigg på att löpa in i vår box… fram till hösten förra året. Då, plötsligt: Skadad. Oanvändbar. Sittandes. Här någonstans kan man tänka sig att ögon från andra klubbar, nära- och vida omkring, börjar söka sig mot målet –  Att lägga vantarna på ligans mest kvalitativa, offensiva mittfältare.

Nu, en bit in i mars, vet vi hur det gick. Helsingborg fick stå utan ny kråka på nytt kontrakt. IFK Göteborg däremot, och det före bland annat ärkerivalen Malmö FF, drog längsta strået i ”kampen” om May Mahlangu.

Oväntat för Helsingborg? Det har onekligen sett så ut.

Oväntat för oss knutna till IFK Göteborg? Det ska allt erkännas.

Vad ska vi med ytterligare en mittfältare till? En för många omedelbar undran. Frågan kan tyckas befogad, men utgången av det hela… Den vet vi ännu ingenting om.

När May Mahlangu tar sig ut på Härlanda Parks konstgräs är det med små trippande steg, rullandes boll med högern. Ömsint och med full kontroll. Visst, till en början blir det att ansluta sig till övriga lagets gemensamma uppvärmning, i form av löprunda och diverse mindre mjuk-övningar. Sen följer en stund med avslut och spel i triangel-form, dit Daniel Sobralense gärna söker sig och det gång efter annan. Småprat, en klapp på axeln, lite mer snack… ”Sobra” som kontaktsökande och omhändertagande av ny ankomst till Blåvitt. Så ser det onekligen ut. Bra, bra, tänker jag.

Solen gassar över träningsplatsen för dagen. Spelarna tar av sig mössor och grimaserar ovant mot det starka solljuset. Mahlangu tar sig till ”dricka-hörnan”, placerad vid Qvidings klubbhus. Det ska bli ett antal utflykter från hörnet i andra änden av planen. Rehabilitering genomförs helt på egen hand. Med en fys-tränare framför sig, upptar övningar resten av träningspasset. Vi snackar här runt en timme av: stretching, upphopp, avslut, distanslöpningar. När det är dags för paus tas bollen med mot platsen för vattenflaskan. Förbi samtliga besökare för dagen. Trixande, lirande… bollen följer med hela vägen. Full kontroll. Blicken är fäst på bollen, en och annan blick mot publiken, sen dags för dricka (se bild ovan) och så samma väg tillbaka igen. Med boll. Inte ett ljud, helt i sig själv. Koncentration och målmedvetenhet präglar all den tid då ögonen faller på IFK Göteborgs nyförvärv May Mahlangu.

I övrigt… Ludde sjuk. Joel Allansson med (mössa på). Sam Larsson med någon slags mörk huvudbonad? Ett återkommande små-gnabbande hörs mellan Darijan Bojanic och Marcus Sandberg. Nordin Gerzic svär vid ett tillfälle i högan sky. Bojanic brassar iväg en pang-kanon från 20 meters håll –  i full fart den här gången. Yes! Allt är mer eller mindre som vanligt. Ska väl vara vädret då. Fullt solsken. En vecka drygt in i mars… Väntar mig därför en mycket kraftfull snöstorm på lördag.

Än är årets långa uppladdning inte färdig. Inte för May. Inte för Blåvitt. Knappast heller för dig och mig.

 

 

 

 

 

Även om tavlans siffror är strikt lag, vinner inte Blåvitt på gammalt maner – övertag sett över 90 minuter… Nej, snarare är det tillfälligheter och flyt med domslut som till slut leder till ”sista spiken i kistan” och därmed vinst. Efter en mållös och jämn första halvlek, där Gais enligt IFK Göteborgs tränare Eijlert Björkman, är det starkare laget, inleds andra halvlek på ett helt annat sätt.

– De får en straff omgående efter öppningen av andra halvlek. Nu kvitterar vi i och för sig redan efter fyra minuter, men vid straffen hade vi kunnat göra det bättre.

Gais ligger på hårt och är också, en lång bit i andra halvlek, det starkare laget. En viss ”duttighet” i Blåvitts försvarsspel och ett antal tveksamma beslut bjuder Gais på både hörnor och frisparkar.

– Sen får de inte dit bollen, vilket ger oss en möjligheter att flytta upp. Sen skulle vi kunnat vara lite tuffare i det offensiva spelet. Det var planen från början, men det löser sig bra till slut.

Eijlert Björkman syftar här på målen vid både 2-1 och 3-1. Mål som tillkommer då Gais blottar sig bakåt. Blåvitts Jakob Sellhed trycker vid 2-1 in bollen distinkt – rätt upp i nättaket. Det efter att ha satt ett tidigare kvitteringsmål (1-1) gör Sellhed till matchens starke tvåmålsskytt. 3-1 gör lagets forward Kevin Lukacs. Efter att snyggt ha rundat grönsvart målvakt placeras bollen i öppet mål. Upprinnelsen till målet däremot är dagens snackis alla kategorier.

– Alltså, det är svårt för oss på andra sidan planen att avgöra om det var straff för Gais eller inte. Men att gå in så hårt och i det läget av matchen… nej, vi hade tur där.

Situationen allt handlar om är en fällning nere i höger hörn… Blåvit back går in hårt, fällning sker dessutom innanför straffområdet. Klar straff till Gais kan tyckas, men domaren friar. Frispark och Gais tappar helt fokus på uppgift. Blåvitt kontrar, 3-1 och matchen är över.

– Vi löser det till slut. Skönt med vinst i årets första tävlingsmatch. Jag är nöjd med vår insats, men inte mer. Det finns mycket att jobba vidare på, avslutar Björkman.

Senast det begav sig tog ett soligt Spanien inklusive blåvitt försäsongs-läger emot den ökända Änglaskaran från Eskilstuna. Rapporter i mängd – från träningar, inför- och under matchen mot Steaua Bukarest och som grädden på moset – medverkande i Sportbladet. Freddie Rosander i spetsen, som gästbloggare, då som nu. Yes, korrekt. Det är åter dags att stifta bekantskap med gänget från Änglarna Västmanland.

I morgon väntar som bekant den andra matchen i årets gruppspel i Svenska Cupen. Vinst i premiärmatchen på Valhalla i lördags. 2-0 mot Värnamo. Vinst i morgon och en gruppseger kan alltså vara klar. Till det ”Glada Hudik” drar tidigt i morgon bitti Freddie o Co. Inför resa och match – ett första inlägg av sammanlagt tre.

 

”På lördag morgon 07:00 har vi avresa från Eskilstuna upp till Hudiksvall. På vägen ska en Västeråsare och en Salabo plockas upp. Restiden är beräknad till ungefär fyra och en halv timme, sen blir det väl nån pissepaus och lite käk på vägen.

Hur som helst, vi är nio änglar som åker upp härifrån för att se matchen. Den första för året, för de allra flesta. Vilket också känns! Alla är taggade som fasen. För oss långresande supportrar är det inget konstigt att åka till ett ställe som ”Hudik” när vi normalt har runt 35 mil till Blåvitts hemmamatcher.

Känslan är i alla fall bra och det vi sett och hört nere från Göteborg känns positivt. Min största förhoppning är däremot att Söder & Co får spotta in ett par bollar. Det är på pappret ett sämre motstånd, vilket borde underlätta, men som tilltänkt målskytt är även dessa mål viktiga. Startelvan känns det inte riktigt som man kan säga något om än, då risken finns att man vilar några spelare från start på grund av motståndet. Men det märker vi.

I övrigt hoppas vi på att få se vårsolen, ta ett gäng öl och bara ha det gött under resan!

Framåt Kamrater!”

/Freddie, Änglarna Eskilstuna

 

 

 

 

 

Ex-Hifspelare May Mahlangu är nu klar för IFK Göteborg.

Information om transfern blev förvisso känd redan för flera veckor sen, men då endast på webben… Idag presenteras mittfältaren på en av IFK Göteborg arrangerad presskonferens. Kontraktet kommer att gälla säsongen ut. Vad som sen händer är ännu inte klart.

Mahlangu kommer inte att starta med träning eller matchspel på en gång, utan det kommer att ta ett tag tills det är dags. En tidigare skada gör att klubben i det här läget väljer att gå långsamt fram.

May Mahlangu själv säger under frågestunden att han tror han kan vara fit for fight inom en månad. Han gör även klart att han är väl medveten om hur svårt det kommer att bli att ta en plats i det blåvita laget. Han tar ingeting för givet utan kommer även fortsatt att arbeta hårt med sin rehabilitering, något han också gjort den närmaste tiden, på plats i hemlandet Syd-Afrika.

Nummer på tröja återstår att klargöra. Klart är hur som helst att färgen på tröjan är blå och vit.

Välkommen May Mahlangu!