Archive for the ‘Turneringar/Cuper’ Category

Intervju: En presentation av IFK Göteborgs nya A-lagsmålvakt Tom Amos   Leave a comment

ugvheVKz_400x400

Han kom till IFK Göteborg från Mossens BK. Det är över tio år sen nu. Han har varit blåvit i över halva sitt liv. Mer egen produkt än Tom Amos går knappt att hitta. I veckan signerades ett kontrakt på två år – med IFK Göteborgs A-lag. För Tom Amos är det slutet på en lång resa, genom mängder av år i Akademin och dess olika u-lag. Det är samtidigt början på något som är just en början. Det ryms mycket känslor vid ett sådant tillfälle.

Ett halvt liv. Då är inte Tom Amos 20 år än. Det fyller han i februari. Född 1998, sen tio år tillbaka med i IFK Göteborgs Akademi. Först som både utespelare och målvakt, sen vid intåg i U-16, endast målvakt. Det är en lång tid och till det en oerhörd mängd olika tillhörigheter som spelare. Tiden för uppflyttning till Blåvitts U17-lag till idag, är en period som jag har haft det stora nöjet att få följa på nära håll. Det gäller även Tom Amos. Jag har sett honom ta kliv genom U-17 till U-19, i U-21 och på träning i A-laget. Jag har fått bevittna flera års Gothia Cup-spel, Liga-spel, Ligacups-spel. Jag har även följt flera av de utlands-turneringar som Tom Amos deltagit i och genomfört mellan åren 2014-2017.

Nu är det er tur att stifta bekantskap med målvakten Tom Amos. En målvakt som precis fått sitt livs första A-lagskontrakt. Med klubben i sitt hjärta, där en stor del av livets alla vänner och minnen ryms. Den plats på jorden Tom älskar att vara på. Men innan genomgång av resan fram till idag. Det här:

Hur känns det så här efter offentliggörandet av ditt nya kontrakt för IFK Göteborg A-lag?

– Det känns otroligt skönt. Man gick och var lite orolig under hösten, om vad som skulle hända. Kontrakt eller inte. Men jag fick ett kontrakt, och kunde inte bli lyckligare. Så skönt känns det, med ett jättebra gäng.

Ja, nu har du till slut landat i den skarv som så många spelare innan dig fått känna av. Inte många får chansen, ännu färre lyckas fullt ut… vad avgjorde för din del, tror du?

– Ja du. Tyvärr får vissa inte chansen som andra. Det kan bero på helt olika saker. Jag fick la chansen för att dem trodde på mig. Man får mer och mer självförtroende efter varje träning man gör och blir mer säker. Det gäller att ha ett mål framför sig, vart man vill, men ändå inte för höga mål.

Här uppstår ett mindre resonemang om vilken betydelse pågående intresse för målvaktskollegan Pontus Dahlberg kan tänkas ha. Vidare vilka ekonomiska vinningar som finns att beakta, i och med en tänkbar försäljning av Dahlberg, samtidigt som Tom flyttas upp. Men det där blir inte riktigt klarlagt. Det blir mest till spekulationer, därför får det vänta. För Tom har naturligtvis sin bild klar över hur han ställer sig till ett läge där Pontus Dahlberg lämnar sin plats till förfogande…

Men först ut, den genomgång av Tom Amos alla år i elitdelen av IFK Göteborgs Akademi. De år som tagit honom dit han är idag. Tiden för start är årsskiftet 2013/2014 – den tidpunkt som markerar Tom Amos första elitdel, då som del av Akademins U17-lag.

Tom, jag har gått igenom dina perioder sen du kom in i U-17, med start försäsongen 2013/2014. Genom U-17, vidare till U-19, spel i U-21 och på det träning med A-laget. Innan vi går ned på en mer detaljerad nivå, där du får kommentera din framfart år för år, hur ser du idag tillbaka på den långa tid i blåvita färger som det i ditt fall ändå handlar om?

– Jag kom till Blåvitt när jag var nio, tio år gammal. Jag har alltså vart här i tio år nu. Det är en lång tid, där man fått vänner för livet och mycket skratt. Jag var både utespelare och målvakt fram till U-16. När jag kom upp i U-17 så började det på allvar, kändes det som. Sen fick man kämpa sig igenom alla dessa U-lag. Och väl ta chansen när den kom. Sedan har man haft tränare under alla år som hjälpt en, som har vart anledningen till att jag är där jag befinner mig idag.

Vid en återblick till december 2013 hittar jag dig med i rapporteringen om kommande års nya U17-trupp. Ett år som tog dig in i spel vid sidan av målvaktskollegan Pontus Johansson. Ligacups-spel i januari, då du kliver in i match. Väntar gör också utlands-turneringar, Gothia Cup-spel och en hel säsong fylld av matcher. Även en skadad tumme. Hur minns du ditt första år i Akademins elit-satsning?

– Det kändes grymt. En bra trupp med en bra tränare. Allt var nytt, men jag kände nästan varje spelare i truppen, så det blev jättebra. Jag minns att vi hade en bra stämning och kemi i laget. Det blev också mycket speltid för mig.

Du själv, Felix Von Heine och Isak Hjertén fortsatte sen tillsammans in i kommande säsong 2015. Spelade du, om än endast i perioder, även i U-19?

– Jag tror vi fortfarande spelade fullt ut i U-17 då.

Under 2015 är ni tre målvakter. Ni kör på med liga-spel, utlands-uppdrag och Gothia-cup. Hur stor nytta har målvakter av varandra när en hel säsong, fylld med mängder av matcher, ska klaras av?

– Det gäller att pusha varandra hela tiden. Nu kanske inte dem andra fick så jätte-mycket speltid under den perioden vi spelade tillsammans. Men det gäller att hålla uppe humöret och försöka hjälpa varandra hela tiden.

Där finns det verkligen en fin anda målvakter emellan. Hur viktig är den andan för dig?

– Just den andan som finns är viktig. Man måste kunna funka som ett team. Annars är det något som är fel.

U-19 Trupp 2016

2016 väntar U-19 för dig. Du flyttas upp till ett lag med en mängd starka spelare. Här finns också Pontus Dahlberg med i truppen. Beskriv säsongen som gick.

– Pontus flyttade upp till A-laget ungefär då, så vi tränade inte så jätte-mycket med varandra under 2016. Vi hade i alla fall ett grymt bra lag, men det räckte tyvärr inte i ligan. Det var en grym och lärorik säsong med en bra tränare i Thomas Olsson.

Här finns under året bland annat spelare som August Erlingmark och Pontus Dahlberg med. Spelare som du nu ännu en gång ska återförenas med. Hur ser du på det?

– Känns grymt. Jättebra fotbollsspelare och fantastiska människor. Det kommer att bli roligt och intressant.

Under året möter du som sagt Thomas Olsson som tränare. Eijlert Björkman har du fortsatt med dig efter två år i U-17. Vad har dessa båda tränare betytt för dig under din tid i U-lagen?

– Olika karaktärer, men väldigt bra tränare båda två. De har sina egna tankar om hur laget ska spela. Jag gillar dem jättemycket och är tacksam för det dem gjort för mig!

När du sen kommer in i årets säsong 2017, kanske det sista året i föreningen, samtidigt som träningar med A-laget börjar ta vid, spel i U-21 och U-19 fortsätter… vad såg du framför dig vid årets start?

– Början på året började med att jag följde med A-laget på träningsläger i Dubai. Riktigt bra start på året och på säsongen. I U-19 gjorde vi en grym säsong, tyvärr blev det inte vinst i finalen. Thomas utsåg mig till kapten efter sommaren och jag försökte leda laget så gott jag kunde.

Och just det där med A-lagsträningar genom året. I mötet med både Stefan Remner och Sven Andersson som målvaktstränare och Pontus Dahlberg och Erik Dahlin som målvaktskollegor. Vad har det klivet gett dig och din utveckling fram till idag?

– Det har gett mycket. Stefan har jag haft som tränare sen jag kom till Blåvitt, ungefär. Sven var en jättebra tränare. Pontus och Erik är otroligt bra målvakter och oerhört schyssta. Vi kommer att vara ett bra team tillsammans, genom att pusha varandra hela tiden.

Vad mer exakt är det Pontus och Erik hjälpt dig med sen du kom in i deras gäng?

– Tips på vad jag kan göra istället. Till exempel hur man kommer upp snabbare efter att man tagit ett skott. Sedan när det inte gått bra för mig på en träning kanske, så är man lite deppig. Då finns dem där.

Hur tycker du säsongen gått för egen del, från försäsongs-läger fram till ditt nya A-lagskontrakt blev klart?

– Jag tycker det har gått bra faktiskt. Fått bra respons från tränare och spelare. I ligan gick det bra också. Sedan blev jag ju även utnämnd som kapten, så det visar ju också något positivt.

Absolut. Vinst i U19-ligans semi-final borta på Grimsta IP mot Brommapojkarna, med ett blåvitt publikstöd utöver det vanliga. Som målvakt och kapten, hur högt rankar du den matchen för egen del?

– Det var en grym stämning. Riktigt mäktigt. Kul att vi hade lite supportar med oss. Välförtjänt vinst då vi hade hela matchen. Det var den bästa matchen under året och vi vann. BP skapade nästan ingenting.

22549705_794133960789299_3909919011170435760_n

Därmed är vi framme där vi började. Finalen mot Elfsborg blev ett fall, sen gruppspels-matcher i Ligacupen och där är vi nu. Hur nådde IFK Göteborg och du fram till ditt nya tvåårs-kontrakt?

– Jag tror det viktigaste i ett sådant här läge är att tro på sig själv. Sätta ett mål i taget. Sen är det fan bara att köra. Våga göra misstag. Där är vi nu.

Här slutar genomgången av Tom Amos tid i Akademins elit-satsning. En tid som är mindre än hälften av den sammanlagda tid, liksom det arbete och slit, som lagts ned från start. Med ett rykande färskt kontrakt i hand och självförtroendet på topp, så är det som Tom själv säger ”fan bara att köra”. Och det nya börjar snart. Bokstavligen!

1 januari börjar ditt kontrakt gälla, sen väntar träningsläger i Spanien och matcher på det. Hur ser du på allt detta, nu när du vet att du kommer att vara med från start 2018?

– Det känns verkligen jättebra. Detta är bara början. Det kommer att bli extremt roligt och lärorikt. Ja, det kommer att bli super.

En hel del undrar vilka dina egenskaper som målvakt är. Vad har du med dig idag och vad behöver du förbättra?

– Jag är väl ganska säker med fötterna, men dem måste också förbättras. Jag måste våga lite mer. Jag behöver definitivt bli större. Så jag får jobba på fysiken. Annars är jag en lugn målvakt.

Lugn, säger du… även under stress, i ett pressat underläge på ett välfyllt Gamla Ullevi, där publiken börjar tappa humöret?

– När det väl kommer till det läget på Gamla Ullevi, så får vi se. Jag är en lugn målvakt, så det är upp till bevis.

Sen var det ju det där med Pontus… Om han lämnar framöver, exempelvis i sommar och du får chansen att kliva in där och möta den stora blåvita hemmapubliken, tar du chansen?

– Om jag får chansen, så tar jag den!

 

Annonser

Inför torsdagens tungviktsrond mot Qarabag – Möt IFK Göteborgs koordinator Gustav Hessfelt   Leave a comment

wpid-gustav.jpg

När vi hörs framträder snabbt intensiv barnnärvaro och det genom respektive telefonlur. Från ett håll ett envetet hostande, från det andra ett återkommande tjutande. Ingen reagerar, trots att klockan börjar dra sig mot läggdags för samtliga små. Det är som det är. Småbarnsfamiljelivet har idag en given plats i Gustav Hessfelts liv. Dagen innan avfärd till Azerbajdzjan, snacket får ändå plats. Det blåvita snacket. För det är en viktig match som står för dörren. Kanske bland det viktigaste som hänt under Hessfelts tid på Kamratgården. Åtminstone som anställd koordinator.

Det är på grund av dessa omständigheter en högst intensiv och fullständigt fullspäckad halvtimme som utspelar sig. För att det som sker och händer – här och nu, placeras in i rätt sammanhang. Att det som händer i och med avgörande match i play-off, med ett annalkande gruppspel i Europa League, förstås ur ett förenings-vänligt perspektiv. Det är enligt huvudpersonen för kvällen oerhört viktigt. Ett perspektiv där det ekonomiska är med, men automatiskt inte är prio ett. Ett önskvärt sammanhang där det som är bäst för föreningen IFK Göteborg får råda, det är vad som den här gången ytterst ger upphov till att Gustav Hessfelt tar bladet från munnen och talar rätt ur sitt blåvita hjärta.

Om vi börjar i rätt ände. Vad är ditt uppdrag för IFK Göteborg?

Mitt huvuduppdrag är att hjälpa spelarna och ledarna med allt det som inte har med fotboll att göra. Framför allt att se till att allt runtomkring fotbollen fungerar. Det kan vara allt ifrån att fixa lägenheter till att ordna personnummer för nyanlända spelare. Som nu när Scott Jamieson anlände. Det visade sig att han var brittisk medborgare och genast blev allt mycket enklare… Alltså, det gäller att kunna allt omkring de här bitarna. Lagar, visumregler, arbetstillstånd. Som när killarna från Ghana kom hit (Kasim Prosper och Sabah Lawson). Ska de arbeta här, eller vad är det som gäller? Beroende på hur ett ärende som deras behandlas, kan saker och ting till slut lösas på ett vettigt sätt. Här är det Migrationsverkets regler som gäller. Sådant ägnar jag tid åt att ta reda på. Det gäller att lösa saker. Det tar ett antal år att skaffa sig den kunskap som krävs för att klara den typen av uppgifter. Nu arbetar jag heltid för IFK Göteborg och har gjort så de senaste åtta åren.

Utöver det du nämner, finns det ytterligare uppgifter knutet till ditt uppdrag?

Ja, jag har även hand om IT- och telefonifrågorna på Kamratgården. Framför allt gällde det i samband med byggandet av den nya Kamratgården. Både bygget i sig, men också det som den sportsliga avdelningen skulle ha installerat hos sig. Barackerna som användes i samband med bygget av nya Kamratgården. Det var mycket av det som installerades då som jag hade koll på. Sen allt som är på Kamratgården, som planskötsel, gräsplaner och det som har med fastigheten att göra. Mycket av det har jag hand om idag.

Förr satt olika personer till höger och vänster och gjorde mycket av det du idag gör på egen hand. När ditt uppdrag som koordinator först preciserades för åtta år sen, hur kom det till egentligen?

Det var Håkan Milds idé helt och hållet. Håkan var den som hade varit ute i världen och sett hur det fungerade. Jag antar att han såg att det var dags för Blåvitt att ha någon som löste det här. Det tar ganska mycket tid att hantera den här typen av uppgifter. Håkan ville lägga tid på att köpa och sälja spelare, och se till att laget fungerade så bra som möjligt.

Som nu när jag jobbar ihop med Mats Gren. Det var väldigt bra att jobba under Håkan och det är väldigt bra att jobba under Mats, men de är två helt olika personer. Bägge två har samma driv, att vilja göra IFK Göteborg bättre hela tiden. De har samma erfarenheter och syn på det, men under Mats har jag fått ännu mer ansvar och insyn i olika frågor. Han har gett mig ännu mer ansvar när det gäller saker och ting som ska ske, både när det gäller truppen och saker kring Kamratgården. Jag känner själv att det är ett enormt spännande arbete på Kamratgården just nu. Vi jobbar jävligt hårt allihop, det ska faktiskt sägas. Nu när Mats gick in som klubbdirektör och sportchef… vi jobbar nog hårdast någonsin idag. Vi har tappat tre personer ur organisationen och vi har ont om pengar. Då måste vi lösa det genom att använda andra resurser.

Sen… vi behöver mer pengar för att kunna göra mer saker och allt det där… men en sak som är väldigt viktig att förstå är att vi måste hamna i en situation där vi har koll på vår driftskostnad. Där den går runt utan spelarförsäljningar och extra ordinära insatser.

Det här är oerhört viktigt. Som när det gäller vår scouting. Vi tar in spelare som inte för dyra, men som ändå håller bra standard, så vi kan hålla oss ute i Europa. Här vill jag poängtera hur imponerad jag är av det arbete som Olle Sultan och Mats Gren gör. Hur duktiga de är när det gäller vår scouting. Spelare som kan fungera hos oss och som också kan ge en bra peng tillbaka till oss om de går vidare. Vi kommer aldrig ifrån att det kostar pengar det här, men vi behöver inte ta i så vi kräks. Det gäller istället, som nu, att hitta en rimlig nivå på saker och ting.

10846314_10203411037976395_4549747055671873162_n

Innan vi styr in på det som väntar, med resan till Azerbajdzjan och den viktiga matchen mot Qarabag. Många har säkert sett inslaget i ”Appen” Blåvitt Inifrån som du gjorde med Mats Gren om just det du är inne på, nämligen scouting. Ett inslag som du anser är väldigt viktigt att ta del. Vad var det Mats Gren sa som är så viktigt?

Saker och ting sker inte av en slump. Det är inte så det fungerar. Om folk skulle se hur hårt Mats Gren och Olle Sultan jobbar med just de här frågorna. Olle är nästan… alltså, inte ens jag skulle klara av att se så mycket fotboll och samtidigt ha sådan koll på allt. Nummer ett här är bakgrundsarbetet. Det som gör att det längre fram blir till en värvning. Det är ingen slump om det i slutänden blir en värvning.

Nummer två är den öppenhet som Mats Gren visar om hur vi gör. Hur hans kontaktnät är runt omkring. Hur hämtar man hit en spelare från Australien? Alltså, det är ju rätt snyggt gjort, måste jag säga. Det blir jag lite imponerad av och det är något jag tycker att det ska spridas ljus över. Helt enkelt ge Mats Gren cred för det arbete han gör och det sätt som han och Olle Sultan jobbar på. Det jag vill belysa med inslagen i Blåvitt Inifrån är hur hårt vi alla jobbar. Säkerhet, ekonomi, Akademi… alla jobbar för att det här ska bli så bra som det bara går. Det reportaget med Mats symboliserar väldigt väl det som jag tycker är bra på Kamratgården. Det är sådant jag vill förmedla. Saker som det kanske inte alltid pratas så mycket om.

IFK Göteborg är nu väldigt nära att ta klivet till det som ännu inte skett under 2000-talet, nämligen att ta sig in i ett europeiskt gruppspel. Du åker med till Baku i Azerbajdzjan, och då ska sägas att du inte är den som vanligtvis jobbar på bortaresor. Hur kommer det sig att du åker med den här gången?

Det finns egentligen två svar på den frågan. För det första: Vi måste hjälpas åt. Jag hjälper vår materialförvaltare Rolf Gustavsson. Jag blir assisterande för honom under resan. Så jobbar vi även under hemmamatcherna. För det andra: Jag ska försöka filma och köra lite reportage av olika art. Filma publik, som när vi var i Finland. Klacken var het fantastisk. Finns det en möjlighet för det även i Baku ska jag nog försöka filma där också. Försöka filma från ett annat håll än det som TV visar. För det finns en annan sida som är oerhört intressant. Supportrarna och deras engagemang.

Och så det som händer bakom kulisserna. Det som görs, men kanske inte alltid syns. Som jag förstod saken, direkt efter att det stod klart att IFK Göteborg var redo för play-off, redan på båten till Sverige satte ni er ned och började jobba med visumansökningar – alla de delar som följer med det här mycket specifika resmålet som ni nu står inför. Hur kommer det sig att ni agerar på ett sådant sätt?

I det läget vet vi om att vi kommer att få ett lag från Azerbajdzjan. Det är inte lätt att veta redan då vad det är som gäller. I det läget blir det en mängd personer som börjar ta kontakt med olika myndigheter och instanser i Azerbajdzjan. Vi har fått oerhört mycket hjälp av Chargé d Affairs på Svenska ambassaden i Baku. Det är en liten ambassad, men de har hjälpt oss oerhört mycket. Hur vi ska chartra ett flygplan. Hur stort ska det vara? Kan vi få hjälp att lösa saker för våra supportrar? Det blir en hel del att ta tag i. Det blir att säga ja till vissa saker och nej till andra. Vi vet om att det är ett oerhört arbete och vi får inte glömma att vi är i mitten av en säsong. Killarna har ju kört två matcher i veckan i sju veckor. Det är ett oerhört högt tempo som fotbollspelare. Det gäller att vi löser alla bitar så smärtfritt som möjligt. Det är någon slags ”Grand finale” vi är ute på nu, innan det blir tolv dagars ledighet inför matchen mot Malmö FF borta. Jag vet ju att spelarna vill göra sitt yttersta för att göra morgondagen till en glädjens dag och det ska vi förhoppningsvis ha med oss hem när vi möter Helsingborg på söndag.

Verkligheten av idag, med andra ord?

Alltså, fotbollslivet är upp och det är ned, vilket innebär att vi alltid måste vara på tårna. Men det är som vi sa på jobbet nyligen. De flesta var lediga i maj och i juni, men nu när det är juli och är augusti, då har alla jobbat, när man egentligen skulle vara ledig. Men det är så det fungerar och det vet alla om. Allt detta bara för att vi ska lyckas.

DSC_0010

Och där står ni nu. Truppen är uttagen, alla är med utav de som är tillgängliga och nu ska ni ned. Är allt klart för avfärd till Baku?

För vår del är allt klart. Vi har haft en visumansökan som hänger kvar för en reporter från Aftonbladet som ska med (nu löst), men annars är allt klart. Sådant försöker vi lösa in i det sista, så att alla de som vill vara med ska kunna förmedla bilden av vår vistelse hem till Sverige. Förberedelserna har varit ganska noggranna. Allt är rekat och klart. Det känns bra, tycker jag.

Ni åker i ett chartrat flygplan. Fyra till fem timmars resa. När ni kommer ned ska det vara träningspass med mera. Hur ser upplägget ut för er väl på plats i Baku?

Först ska vi checka in, sen blir det lite mellanmål. Vi tränar mellan klockan 20-21 (18-19 svensk tid) på arenan. Sen blir det vila. Dagen därpå är det förberedelser i olika former. Sen är det match klockan 20.30 (18.30 svensk tid).

Du som kan det blåvita gänget väldigt väl. Stämning, läget i truppen, laddning… Vad ser du framför dig?

Jag har en väldigt skön känsla. Det är på samma nivå som inför matchen i Helsingfors. Jag tror att killarna ser fram emot den här matchen. Det är ett väldigt bra lag vi möter, man får inte glömma av det. Fotbollsvärlden har blivit väldigt liten, eller stor… Jag vet inte vilket ord jag ska använda mig av här, ha ha. Det spelar ingen roll om du möter ett lag från Azerbajdzjan, Belgien eller Litauen… oavsett, nog kan de spela fotboll. Alltså, fotbollen har blivit väldigt global. Se de första tio minuterna mot Qarabag. Vi fick knappt låna bollen, men samtidigt skapade de väl inte så där mycket. Jag hoppas och tror att vi får en liknande matchbild den här gången. Sen vet vi att det kan vara 30-35 grader varmt. Kanske 30 000 hemmasupportrar, vilket de normalt brukar ha på sina matcher. Det är klart. Det blir en holmgång. Samtidigt ska man veta om att de hade jämna matcher mot Victoria Plzen, som är ett bra lag, men vi är också så bra.

Det är lätt att prata om motståndarna och deras styrkor, men samtidigt har vi spelat bra borta. Det här blir vårt prov. Lyckas vi med det blir det en rolig Kamratgårdsdag på lördag, som du skrev på Twitter, ha ha.

Men samtidigt, återigen… Efter matchen i Baku har vi rehab-träning, sen är det hemresa och match på söndag igen. Den matchen på söndag blir så jävla viktig för oss, det kan jag säga. Alltså, matchen mot Qarabag hemma. Vi vinner med 1-0. Omklädningsrummet efteråt, man kan tro att det är världens fest därinne. Det blir det aldrig. Killarna var trötta och så, visst… men det här är halvlek. Vi är inte där än. Det finns ingenting att jubla över förrän vi tar oss till Europa League. Det finns inte heller något att jubla över förrän vi har tagit det där SM-guldet. Man kan vara nöjd med en säsong, tycka att det var ok att komma tvåa eller trea, men det gäller att vinna. Alltid. Det spelar ingen roll vad det handlar om.

Slutligen, vad ser du som avgörande om det ska kunna gå vägen det här?

Om alla spelarna, när domarens pipa ljuder i 93e minuten, hållit sig till Jörgen Lennartssons matchplan, då tror jag det kan gå vägen. Börjar någon att gå utanför uppsatt matchplan och göra saker på egen hand, då tror jag inte att vi fixar detta. Vi måste göra det som i förväg är bestämt att vi ska göra. Något annat finns inte. Vi har kapaciteten att klara av detta, det vet vi efter 1-0 hemma, det är därför vi är här nu. Görs bara allt på rätt sätt så kan det bli väldigt trevligt det här.

Stort tack och trevlig resa.

Tack. Nu kör vi.

 

Samtliga bilder togs för en tidigare intervju i  Änglarnas Blått och Vitt år 2014. Fotograf vid tillfället var Fredrik Aremyr.

I exklusiv intervju: Radiosportens Håkan Mild om EM-guldet i Prag   Leave a comment

Håkan Mild på årsmötet 2014

Håkan Mild, före detta spelare och sportchef i IFK Göteborg – idag expertkommentator för Radiosporten, har under ett antal veckor bevittnat och kommenterat det svenska landslagets U21-EM.

Som spelare på mästerskapsnivå vet Håkan Mild vad som krävs. Bronsmedaljen i VM 1994, liksom deltagande i både OS 1992 och EM år 2000 skapar på flera sätt naturliga band med det unga svenska U21-lagets stora bragd i Prag.

En av alla de bitar som varit vägledande inför förra veckans mästerskapstitel, är enligt Mild förmågan att balansera arbetet med lag och spelare.

– De har jobbat hårt med sin organisation och de har insett sina styrkor och begränsningar.

Efter avslutat uppdrag som sportchef i IFK Göteborg har Håkan Mild (förutom affärsutveckling med företaget Lejonet & Björnen, samt studier på IMH Business school) erbjudits chansen att agera expertkommentator för Radiosporten. Det i sin tur har gett den unika möjligheten – att på plats i Tjeckien, följa det svenska landslaget rakt igenom hela turneringen.

– Jag har upplevt turneringen väldigt positivt. Ett team av ledare och spelare som håller ihop och tror på det man gör.

Du som varit med om det absolut största i svensk fotboll – att vinna medalj i ett världsmästerskap för seniorer. Vad är avgörande om det ska kunna bli medalj i en riktigt stor turnering, i det här fallet den ädlaste valören av alla?

– Att man får ut maximalt av varje spelare och att det finns en rollacceptans för vad man är bra på och vad som är bäst för laget.

En av landslagets mest tongivande spelare har före detta sportchef Håkan Mild själv haft i sitt blåvita stall, nämligen nuvarande spelare i FC Köpenhamn Ludwig Augustinsson. Även Heerenveens Sam Larsson har funnits med i Blåvitt och det under lång tid. Mild kan sina före detta spelare väl och är väldigt nöjd med det han har sett under turneringen.

– Det är två riktigt bra spelare som båda har en fantastisk högstanivå.

Många undrar varför Sam Larsson inte har använts mer av förbundskapten Håkan Ericson. Vad säger du om saken?

– Håkan prioriterade en tydlig organisation och då tyckte Håkan att det fanns andra spelare mer lämpade för det.

Allting kommer och går, för att sen ofta komma igen…

Inte minst gäller det en nations fotboll, och då både ur ren prestationssynpunkt, liksom målinriktad utbildning och utveckling av unga spelare.

Just delen: utveckling av unga spelare i Sverige, blir central när ett mästerskap ger avkastning i form av en guldmedalj.

Guld. Ofantligt svårt att greppa, därtill ytterst ovanligt i ett så stort sammanhang som ett Europamästerskap.

Vad betyder ett EM-guld för svensk fotboll, svenskt akademi-arbete och svensk fotbolls framtid?

– Att det finns en framtidstro. Många killar och tjejer har nya förebilder att se upp till och klubbarnas akademier levererar många bra spelare.

Framtiden för svensk fotboll ser minst sagt ljus ut.

Håkan Milds bidrag för Radiosporten under U21-EM hittar du bland annat här:

http://sverigesradio.se/sida/gruppsida.aspx?programid=2835&grupp=12248&artikel=6202305

 

 

Inför måndagens match: IFK Göteborg med närapå Europa-biljetten i sin hand   Leave a comment

IFK-Djurgårdens-47

Efter dagens allsvenska resultat i omgång 28, står det klart att IFK Göteborg redan i morgon kväll kan säkra spel till Europa-League 2015. Om nu bara matchen i fråga vinns. Det låter fullt möjligt, för vissa kanske rent utav en baggis. Men så är inte fallet. Att ta tre poäng på Olympia i Helsingborg, med kniven mot strupen, det är inget Blåvitt har för vana att klara av. Åtminstone inte ur ett strikt historiskt perspektiv.

Det blir till att backa tillbaka närmast tio år i tiden för att hitta en blåvit vinst på Olympia. Lika-resultat finns det däremot en hel uppsjö av (vem minns inte resultatet 2-2 sommaren guldåret 2007), likaså ett antal förluster, men att vinna på den där arenan, i näst sista omgången av en lång säsong. Det är närmast att betrakta som en helt obekant upplevelse.

Nu är förvisso ett antal spelare inte med i morgondagens rödfärgade trupp. Som ordinarie målvakt Pär Hansson, liksom ex-blåvite Darijan Bojanic. Lägg där till att David Accam – Helsingborgs klart giftigaste vapen, inte var med från start i förra omgångens bortamatch mot Falkenbergs FF. Sen ytterligare en viktig faktor: Matchen på Falkenbergs Idrottsplats blev till en ordentlig förlust. Är det i dagsläget att betrakta som fördelar för oss? Inte i min bok.

Att spelare saknas kanske, inte minst om en stabil förstamålvakt inte upprätthåller rutin längst bak i ledet, men att en tidigare bortaförlust skulle gynna oss i morgon. Inte en chans. Ett lag som befinner sig på rejäl ”uppåtkurva”, under en avslutande del av en säsong, något som definitivt varit fallet för Helsingborg… den typen av lag slår alltid till stenhårt mot den stackars motståndare som till slut råkar dyka upp. I synnerhet om hemmaarenan är Olympia. Extra jävligt blir det om motståndaren råkar heta IFK Göteborg. Om sen motståndaren har en Europa-biljett att spela för. I ett sådant läge blottas snarast ett motsatt resonemang.

Att ta en poäng i morgon blir svårt. Inte omöjligt, men svårt. Att ta tre poäng och säkra spel till Europa-League 2015, efter den usla skörd borta-vinster som Blåvitt kammat hem säsong 2014. Folks. Jag ger oss en chans på fem. På sin höjd.

 

Kanske du är med på vad det här inlägget egentligen handlar om? Kanske en liten polett så sakteliga börjar trilla ned. Om så, då vet du.

Ibland är vissa saker ett måste. En nödvändighet. Om det i slutänden ska till att fungera.

Som i morgon. På Olympia. Mot Helsingborg.

 

 

 

Världens grymmaste dansk är blåvit!   Leave a comment

Vibe 2 BKH-IFK

Kvitteringsmål och poängvinnare för Danmark mot Albanien i kvällens EM-kvalmatch. 1-1 kunde med lite flyt blivit 2-1. Med bara en minut kvar av matchens tilläggstid var det nämligen dags igen. Samma Köng. Samma metod. Kvickt avslut – pang på mål. Rödvit på plan – blåvit i själen. Lasse Vibe är vår. Bara vår! Punkt slut!

 

 

U-21: Noteringar inför kvällens match mot Frankrike   Leave a comment

IFK-Gefle 2014-55

Blåvitts Gustav Engvall på bänken i kvällens match. Ludde är däremot med från start.

I kväll 18.45 spelar Sverige playoff-match till EM (på bortaplan) mot Frankrike. Matchen sänds på TV12. Lite noteringar inför kvällens match, den första av två (returen spelas på Örjans vall, tisdag 20.00)

IFK Göteborgs Gustav Engvall och Ludwig Augustinsson är uttagna till truppen.

– Ex-ängeln Sam Larsson är som bekant skadad. Han befinner sig just nu i Göteborg för laserbehandling och spelar därför inte i de bägge playoff-matcherna.

– MFF:s Isaak Kiese Thelin menar att Sverige ska satsa på omställningar i kvällens match. En Gustav Engvall som får fritt fram att braka igenom fransosernas backlinje måste väl därför ses som en perfekt planlösning!

– Värt att notera: Även ex-ängel Nicklas Bärkroth är uttagen till truppen mot Frankrike.

– 17.45. Startelvan är som följer:

Carlgren – Baffo, Milosevic, Helander, Augustinsson-Ssewankambo, Khalili, Lewicki, Tibbling–Guidetti, Kiese Thelin.

 

 

IFK Göteborgs sportchef Mats Gren syn på Europa/MFF/IFK/Elfsborg   Leave a comment

Sam Sila Bim

Det är alltid en viss del text som faller bort när långa intervjuer ska formas till något slags läsbart material. Så även när det kommer till Änglarnas samtal med IFK Göteborgs nya sportchef Mats Gren. Ibland går styrning av samtal rätt på ett ämne, ibland tar engagemang och lust överhand, då hamnar härligheten någon helt annanstans. Ibland blir det bra. Ibland blir det på sin höjd en hög med skräp.

Mats Gren har levt halva sitt liv utanför Sveriges gränser. Mestadels i Schweiz, det som en synnerligen aktiv centraleuropeisk medborgare, mitt i fotbollens mecka. Titlar, europaspel, landslagsspel har under lång tid följt med Gren, som spelare, tränare och ledare. När IFK Göteborgs möjligheter till en framtida närvaro i de stora turneringarna därför förs på tal, rinner det plötsligt som vatten ur en kran. Mycket har rättmätigt sugits upp i den intervju som Änglarna inom kort bjuder sina medlemmar på. En del, som nedanstående episod, föll istället utanför.

Se det som en liten bonus/försmak på kommande intervju, eller om du så föredrar – som en hög med babbel. Helt ok vilket. 

 

Trots så mycket fokus och intresse för FC Köpenhamn på senare år, klarade de sig inte in i ett gruppspel av Champions League. Ironiskt nog tar sig istället grannen Malmö FF av alla lag in i en grupp. Här ser man hur hemvändare som Rosenberg och Molins med flera får upp statusen på lag och stad och det på direkten. Det snackas plötsligt Malmö FF överallt. Det här menar du är bevis för att det går att vända kolossen Blåvitt, om bara rätt beslut och satsningar görs?

Precis. Det gör det. Jag tror det spelar in att vinnaren i Danmark går in så pass sent i Europaspel och är seedade så pass länge. Tar du Schweiz som ett annat exempel, så har de en plats i gruppspelet av Champions League säkrad redan från början. De behöver inte ens spela för att komma in. Andra laget i ligan har också en chans att gå in i ett gruppspel. De får spela för det i kvalspel. Det är dit vi måste komma.

Kan Malmö kan vi?

Ja. Alltså, för oss är det tufft att Malmö går in i ett gruppspel, med de ekonomiska möjligheter de får. Så är det. För svensk fotboll rent krasst hade det också varit bra om Elfsborg hade tagit sig till gruppspel i Europa League. Inte i Blåvitts ögon, inte heller i mina ögon som blåvit, men för svensk fotboll, för att ta de där poängen och höja nivån, för att sen bli seedade lite längre och sen, när vi kanske har haft ännu lite mer framgång – att vi då går in betydligt senare i en kvalomgång. Att vi blir seedade nästan ända in i sista omgången. Då blir det för varje år lättare att ta sig till ett gruppspel.

Men då ska vi notera att både Blåvitt och Elfsborg åker ur mot detta Rio Ave, som fan inte är ett bra lag.

Det är helt rätt.

Läxan som här följer med oss, vad säger du?

Den här typen av lag måste vi kunna slå. Så är det bara.

 

Hela intervjun med Mats Gren tar du del av i kommande nummer av Supporterklubbens medlemstidning Blått & Vitt, ute någon gång i slutet av september.