IFK Göteborgs sista träning innan matchen mot AIK

 

Det är riktigt mycket folk på plats när IFK Göteborg genomför slutträning inför måndagens bortamatch på Friends Arena mot ärkerivalen AIK.

Så långt en träningsrapport efter alla konstens regler. Men sen tar det stopp. Det på grund av framför allt två huvudskäl:

1. Det är ingen vanlig match som väntar i morgon. Inte för AIK. Inte för Blåvitt. Inte för någon på Friends Arenas läktare. Inte för någon av alla de tusentals TV-tittare som spänt kommer att följa matchen. Ingen kommer att lämnas oberörd. Ingen kommer att kunna bortse från den tragedi som drabbat familjen Turina, AIK och Sverige som fotbollsnation. Ingen.

2. Det finns i ärlighetens namn ingenting att rapportera om när det kommer till IFK Göteborgs sportsliga status, tabell-läge eller aktuella träningspass. Det bara flyter på. En så hel och välfylld trupp som koncentrerat, sunt grinigt och spelmässigt komfortabelt rullar boll… när såg vi det senast? Det är åratal sen mina vänner. Bokstavligen.

Sen går det alltid att säga saker om en massa saker, men idag… nej, det gör sig helt enkelt inte.

Det är en stor samling supportrar, samt reportrar som tagit sig till dagens träning. Reportrar från inte minst landets olika kvällstidningar. Reportrar som vanligtvis inte närvarar en söndag eftermiddag på Kamratgården. Det är av förklarliga skäl stort nyhetssug omkring morgondagens match. Förståeligt, men som supporter och fotbollsälskare kan jag inte ge mig hän uppgiften att ta reda på ”hur det känns” inför matchen mot AIK. Inte idag. Det gör sig helt enkelt inte.

Många är de, inklusive mig själv, som under dagens träning representerar blåvit supportermedia. Våra samtal pendlar otvunget mellan olika brottargrepp och de troliga känslor som kommer att infinna sig innan och under matchstart i morgon kväll. Det behövs lite gott garv och tjöt, om inte annat  för att lätta upp den tragiska underton hela tillställningen har över sig. Tänk om John Alvbåge inte hade varit med på dagens träning? Nej, dags att tacka Jonas Thern ordentligt och det en gång för alla. TACK!

Om något ska sägas om en möjlig startelva och vilket lag AIK ställer upp med… det är bara att säga som det är – det väger över till fördel för IFK Göteborg och det tiofalt. Personligen ser jag inga radikala förändringar till morgondagens match. Bästa laget ska spela, så det är inte mycket att tillägga. Nordin Gerzic eller Emil Salomonsson på högermitt… vem orkar ens lägga energi på en sådan fundering? Inte idag. Det gör sig helt enkelt inte.

Jag tror att AIK får det svårt i morgon. Inför match, på plan, i spelet – i allt. Frågan är om matchen ens skulle spelats i morgon? Jag är själv tveksam. Men IFK Göteborg har lyssnat in, väntat och till slut funnit sig i det beslut klubben AIK tagit. Därför blir det en match där tre poäng är i fokus, åtminstone för oss. Tre viktiga poäng dessutom. Tabellen toppas återigen av IFK Göteborg vid en blåvit vinst i morgon kväll. Så att Blåvitt kommer att gå halvhjärtat in i morgondagens känsloladdade match, för att visa AIK någon slags ödmjukhet… nej, det finns inte.

Det är inte så fotboll fungerar. Det är inte så IFK Göteborg spelar fotboll 2013. Det är knappast så AIK vill ha det. Minst av alla Ivan Turina.

Den vinnarskalle, klubbkänsla och pondus Ivan Turina alltid har visat upp under varje möte mot IFK Göteborg. Den målvakt vi lärt oss frukta och respektera – aldrig underskatta. Att han önskar sig ett hängigt möte på nya Friends Arena, i stället för en fulltankad kraftmätning av högsta oktan.

Inte en chans. 

För Ivan Turina – Mot tre nya poäng!