I eftermiddags tog IFK Göteborgs u-19 lag emot Kalmar FF. Match på hemmaplan i Juniorallvenskan, med hopp om tre poäng, slutade tvärtom med förlust. 2-1 blev slutresultat, i en match som enligt försvarare Allan Mohideen skulle vunnits av Blåvitt.
- Orättvist resultat.
Allan spelade själv under hela matchen. Hans analys av lagets insats, samt matchens utgång, är klar och tydlig.
- Vi var helt klart bättre och skulle vunnit matchen.
Matchens blåvita mål gjordes av Christopher Norm’en, vanligtvis i Blåvitts U-17 lag. Trots Christophers mål slutar matchen alltså med förlust.
- Jag tycker vi gör en bra match, dock slarvar vi (kommunikationsfel backlinje och målvakt) vid båda målen.
Surt, men det är väl bara att trycka till Kalmar ordentligt i helgens returmatch?
- Det får vi göra!
IFK Göteborg möter Kalmar FF på bortaplan, söndag 3 juni, klockan 14.00.
Några av alla u-lagsspelare 2012. Till vänster, tillhörande U-19, anfallare Sebastian Hedlund. Foto: Fredrik Aremyr
EM-uppehåll för de stora grabbarna i IFK Göteborg. Men för klubbens u-lag är det som vanligt full rulle. I veckan spelas hela fyra matcher, broderligt fördelat mellan Pojkallsvenskan (U-17) och Juniorallsvenskan (U-19).
Följande spelschema är spikat:
U-17:
Onsdag 30/5 klockan 18.00. Derby mot Häcken på Gothia Park.
Söndag 3/6 klockan 14.00. Match mot Hudding på Överåsvallen.
U-19:
Match idag! klockan 17.00. Hemmamatch mot Kalmar FF.
Torsdag 31/5 klockan 17.00. Bortamatch mot just Kalmar FF.
Att notera: Trupp/startelva för U-17 mot Häcken kommer att publiceras dagen före match.
Snart ljuder det ”boom-boom” över världen. Beware!
Samtliga bilder är tagna av Änglarnas Fredrik Aremyr. Dont you dare to pill!
Ungefär lika muntert nu som då…
Ibland blir det just så där. En diskussion på ett forum utvecklar sig till något annat. Bloggens yta öppnar upp och bjuder in, vips så har en diskussion bidragit till något annat.
Att sätta fingret på den här säsongen… so far, med gårdagens fiaskoinsats i färskt minne är inte helt lätt, även om det vid en första anblick kan se ut så. Många är vi som är klara över att vi vet hur det ligger till. Vad lösningen på ett problem är. Hur det ska göras, helt enkelt. Men sällan stämmer utsagan, eller den påstådda sanningen, överens med verklighetens krav hos en elit-klubb.
Vi tror att vi vet, men gör vi verkligen det?
Hur det än är med saken, så har vi supportrar ett utrymme där vi får tycka. Det kan vara nog så värdefullt, men därifrån till att tyckande når en nivå av sanning. Nej…
HÄR återgett – Från forumdiskussion till inlägg:
Alltså, vem fan var inte besviken, vem är inte besviken efter en sån här spelperiod? En försäsong som går framåt steg för steg, en uppföljande säsongsstart som havererar direkt för att sen aldrig hämta sig. Inte en endaste gång.
15/12. Ta en titt på det snittet en stund.
Här är ett lag som har ett spel på gång, men som inte klivit ur försäsongen. Ett lag som fortfarande söker, bygger, trevar efter… något slags flyt, som Robin Söder sa när jag senast träffade honom.
Flyt för honom kanske, men inte ens för en enskild spelare räcker det, när det kommer till lagets förmåga att prestera. Alltså, en spelare, mer eller mindre olika i varje match (jag syftar här på målgörare), kan inte rädda en hel lags framfart, inte då laget har som ambition att från början av säsongen sträva efter guld, med en officiell målsättning på ”topp tre”. Det går bara inte.
Lägg där till:
- Ett mittfält som saknar speed. Allt som oftast är det så, ibland blixtrar det till (som när Philip flyttade boll på ett/två tillslag mot MFF)…
- Vi har ett icke färdigkomponerat mittbackspar som kanske behöver en hel säsong, åtminstone en halv, för att bli just ett ”par”. Då plötsligt förvinner den ”trygga hälften” av det par som befinner sig i uppbyggnadsfas.
- Dessutom förvinner ännu en gång Mikael Dyrestam.
Alltså, det är för mycket som inte fungerar. Det är för mycket att få ordning på, det direkt under säsongsspel.
Förresten, jag pratade med IFK Göteborgs koordinator Gustav Hessfelt igår innan match och vi enades snabbt om att kommande EM-uppehåll är det bästa tänkbara för laget just nu. Att få arbeta vidare med det som inte fungerar (se ovanstående) och gnugga, gnugga, gnugga…
Men…besviken. Ja, vem fan är inte det?
Alltså, målsättningen för IFK Göteborg ska alltid vara att ta guld!
MEN det kan vara värt att notera att tidigare års officiella mål på placering, gått från att vara - Topp fyra till topp tre!
I mina ögon är det inte ambitionen hos IFK Göteborg som haltar, utan förutsättningarna för att nå uppsatt mål. Det blir ett större gap mellan mål – förutsättningar än vad klubben kanske kalkylerat med. Eller, jag vet inte.
Men att påstå att ambitionen har varit orealistik och på tok för hög, nej… vi är inte Mjällby som Tobias Sana uttryckte det innan han skadades.
Nej, det är vi fan inte!
MEN att det blir upp till bevis efter EM-uppehållet och hösten igenom. Lita på det!
Tobias Sana med i kvällens match mot Kalmar? Bara att hoppas att så är fallet. Chansen att ta tre poäng, klättra några placeringar inför EM-uppehållet finns absolut. Att få lämna den första delen av årets säsong är ingentjng annat än en stor lättnad. Att få avsluta med en stor vinst med flera mål av lagets nyckelmålgörare, en ännu större sak.
För sista gången på ett bra tag…
FRAMÅT KAMRATER!
Så långt ifrån fotboll som det överhuvudtaget är möjligt.
Alltså, nu ska det direkt understrykas att följande inlägg skrevs 01.00, utan möjlighet till publicering. Inlägget kom dessutom till på grund av att flera supportrar hörde av sig efter derbyt och ville att jag skulle lyfta bengalhändelsen. Det får ses som ovanligt, men händelsen var inte heller något som tillhör det vi vanligtvis upplever under en match. När ilskan väl lagt sig blev det till slut ett inlägg och även om en del av innehåll kanske redan är överspelat, så är det långsiktiga perspektivet på det som inträffat enbart i sin linda. Högst personligt – Take it or leave it!
Jag saknar Supporterpolis Bohlin. Jag saknar tidigare derbyn mot GAIS, utan piketbussar och avspärrningar. Jag saknar fingertoppskänslan och fotbollskunnandet hos supportrar, som inte är fullt upptagna med att bedriva egen underhållningsverksamhet. Jag saknar mycket… inte minst den här säsongen. En säsong där det krävs allt från alla involverade. Spelare, ledare, supportrar, poliser… ALLA som har med IFK Göteborg att göra.
Frågorna efter vårens derby mot GAIS är betydligt fler än svaren. Väldigt få svar är kända, så här bara några timmar efter den match där tre poäng var ett måste. Den match som nu är detsamma som en svinig förlust. För 1-1 mot ett GAIS, som efter första halvlek tappar allt, är ingenting annat än en förlust.
Inte minst efter ett ofrivilligt avbrott orsakat av ett par sketna bengaler, som inte har på en svensk fotbollsarena att göra. Nödbloss när det är fara på färde, som hjälp vid katastrofer, eller vad de nu egentligen är tänkta att vara till för?
På Gamla Ullevi, i en klack för ett lag mitt uppe i ett ”fett stim”, där hjälpte de hur som helst inte till. De hjälpte inte – De stjälpte.
En egotripp som bidrar till att straffa de egna spelarna. Det egna laget!??
Total förvirring.
Brist på fotbollskunnande.
Ingen fingertoppskänsla.
Nej, fan här behövs det en Bohman. Minst.
En supporterpolis/ansvarstagande person (eller fler) med hjärtat i klubben, med förståelse och förmåga… att med enkla medel kunna kommunicera, förebygga, avråda…
För det är just där det brister i kväll. Ett antal individer i en grupp med oförmågan att se saken i sitt sammanhang. Ett antal personer som i stället väljer att köra sitt eget race.
Men… att med ilska fördöma, peka ut och begära huvuden på ett fat, efter i kväll förvisso en helt naturlig reaktion på en händelse som utan tvekan påverkar matchens utgång, det är ändå en enkel väg att välja. I mitt tycke en allt för enkel väg.
Vi får nämligen inte läget i matchen tillbaka. Vi får inte två extra poäng tillförda den tabell som redan haltar så betänkligt. Tyvärr, men det är inte så det fungerar.
Den här gången lyckas ”brännarna” blåsa oss alla.
Vi får inget tillbaka av den match som nu avverkats. Aldrig kommer den åter.
MEN… det kommer fler matcher. Fler tillfällen för brännande och härjande på våra egna sektioner. Oavsett vad vi tycker eller hoppas – Det kommer att ske igen. Om inget görs åt saken. Så är det!
SÅ… vad gäller i fortsättningen?
Vid visitering i samband med insläpp på arena. Vid innehav, ertappning och nyttjande av pyrotekninskt material… Vad blir påföljden?
Här krävs ordentliga konsekvenser.
Förresten, vad säger Gamla Ullevis ansvarige Jonas Georgsson, IFK Göteborgs säkerhetsansvarige Tommie Elgestål och ”supporterlänken” Anders Almgren?
OCH… vi supportrar på plats, framför TV-apparater och datorer, som i kväll skanderat UT MED PACKET…
Vad säger vi om HUR vi ska komma till rätta med det som slår mot oss själva och det lag som vi så innerligt älskar – ALLAS VÅRT BLÅVITT.
Tveka inte att uttrycka din åsikt om saken.
Ta kontakt med arena-ansvarig och IFKs säkerhetsansvariga. Ställ ovanstående frågor, kräv ordentliga svar. För det här får aldrig någonsin hända igen.
ALDRIG!
Till slut undrar jag bara en liten detalj…
HUR FAN TÄNKTE NI EGENTLIGEN?
Host host, jävla småflugor som letat sig in. Ho-ho, host…
Det är alltså snudd på 20 år sen tillkännagivandet nådde Änglatjöts redaktion… Kan det verkligen stämma?
